Är jag en kall person eller egoist som inte bryr mig om andra ???? eller hur andra mår utan bara tänker på mig själv & min lycka visar inga känslor.
Kan väl försöka förklara mig :
Även om jag ju inte överdrivit med information ang att jag förlorade min ÄLSKADE PAPPA 8/2 - 09 så har jag ju skrivit det vid tillfälle & sorgen som finns varje dag har jag lite svårt att acceptera så bearbetningen utav den har jag ej börjat med VILL INTE DET jag vet att han inte kommer tillbaka till mig / oss. Sedan har jag ju 1 syster som ej bor i närheten utav mig vi är väl inte helt nära varandra i tankar & så men jag vet att jag är älskad av henne och givetvis ÄLSKAR jag henne tillbaka , nu är hon ju sjuk i igen i DEN JÄVLA sjukdomen som tyvärr tar bort många människoliv från oss, Jag vet att den är tillbaka & att hon behandlats på båda sätt som finns . Jag vet att hon har peruk , vid tillfälle i somras när vi skulle dela ut 1 pris inom motorsporten så frågade vår dotter henne " hon vet ej om denna sjukdom " HAR DU INTE SMINKAT DIG IDAG ????
dom barnen dom barnen , men det ser ju lite tomt ut utan ögonbryn/fransar
Jag vet inte hur hon mår eller vad läkarna säger FÖR JAG FRÅGAR INTE jag vill absolut inte höra svaret , jag har min egen uppfattning om hur det kommer att bli nu när det sitter där det sitter .
Jag är nog världens sämsta syster & mamma som inte bryr mig eller talar om för mina egna barn hur verkligheten ser ut , eller jo våra söner vet om hur det är att hon är sjuk igen ,men som sagt jag säger ju inget om något sedan är ju inte 18-åringen varken blind eller döv .
Jag har ingen aning om hur jag ska berätta & vad jag ska berätta .
Jag fick en liten fråga ang detta av någon i min närhet om jag trodde min syster fattade varför jag inte brydde mig eller frågade ?????????????????????????????????????????????
jag vet faktiskt inte det svarade jag , personen ifråga har också förlorat anhörig under senaste tiden och valt sitt sätt att sörja på .
Det är också ibland svårt att prata om pappa som var en STARK person på många sätt , jag träffade pappa varje dag hans sista vecka i livet .Det är jag glad över
Men det skulle varit så mycket annorlunda om han varit kvar i livet , men inte det livet han hade sist månaden .
Jag hade träff med terapeut ang trösklarna i huset hos honom , hon frågade mig lite vad pappa var för person
jo 1 person som är upp bokad ca 40 helger på 1 år svarade jag
så första tanken på rullstol DEN FANNS INTE I VÅR VÄRLD KOMMER ALDRIG ATT FUNKA som tur var kom vi inte dit då han behövde visa upp sig i RULLSTOL , det räckte med dom som hälsade på honom under sista dagarna han var i Västervik på sjukhuset.
Mitt i livet hos en älskad fru (hoppas iaf) & mamma , dotter och lillasyster. Här BJUDER jag PÅ lite av min vardag och kaffe & vin blandat med tankar och åsikter.,#vardagenpåhelgerna Och varje dag har sitt inslag utav att vara unik ,,,, Gäller bara att kunna se det, och värdesätta det på bästa sätt.
Om mig
- Beatrice
- Härlig person"enl mig själv" Passerat 40(45) ,, MEN ÅLDER ÄR VÄL BARA EN SIFFRA? Är säkert inte lätt att leva med varje dag. Men har ju lyckats att bli gift och 3 underbara barn har vuxit upp hemma & som kvalitetstid träffar jag gärna mitt bonusbarnbarn Försöker så gott det går att finnas till för dom alla Så lediga stunder för mig & Maken finns det ABSOLUT inte så många utav som jag "han"skulle önska.Tycker om livet även ATT det SÄTTER OSS på prov, Mina vardagar fyller jag med att jobba med barn i lågstadiet. Sedan har jag FOLKRACEN denna härliga sport som följt mig sedan 1981 som ligger MIG VÄLDIGT varmt om hjärtat "tack min ÄLSKADE PAPPA för allt du gjort" för mig och många andra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar