Om mig

Mitt foto
Härlig person"enl mig själv" Passerat 40(45) ,, MEN ÅLDER ÄR VÄL BARA EN SIFFRA? Är säkert inte lätt att leva med varje dag. Men har ju lyckats att bli gift och 3 underbara barn har vuxit upp hemma & som kvalitetstid träffar jag gärna mitt bonusbarnbarn Försöker så gott det går att finnas till för dom alla Så lediga stunder för mig & Maken finns det ABSOLUT inte så många utav som jag "han"skulle önska.Tycker om livet även ATT det SÄTTER OSS på prov, Mina vardagar fyller jag med att jobba med barn i lågstadiet. Sedan har jag FOLKRACEN denna härliga sport som följt mig sedan 1981 som ligger MIG VÄLDIGT varmt om hjärtat "tack min ÄLSKADE PAPPA för allt du gjort" för mig och många andra

måndag 6 september 2010

Fy vad jag saknar

Fy så ledsen jag varit en stund nu, skulle ta en kopp kaffe & slänga mig i soffan ngr minuter fick på radiokanal "jag lyssnar aldrig radio" just precis då var det när löven faller med Carola  den hade vi på pappas begravning, jag lyssnade ju färdigt på den med hela ansiktet fyllt med tårar.

Kan absolut ej fatta att han inte finns i livet ,han hade ju så mycket kvar att ge  och dela med sig utav  till oss alla runt honom . Många situationer hade varit enklare  inom just bilsporten /klubben  som ju våran fritid  kretsar runt nu .


Livet ska inte vara slut så tidigt  .


Jag tänker givetvis ofta på honom .men ibland är det så oväntade saker som sägs eller kommer som gör att saknaden inom mig BARA SKRIKER & DRA I MAGEN .


jag hanterar inte sorgen på rätt sätt ännu  vill inte heller just nu ,
Som sagt detta med sång är svårt för på Semesterracet var det ju hyllning till pappa utav Marlene som då sjöng Gabriellas sång  på onsdagen .
I år var hon ju också där och skulle inviga årets tävling på onsdagen  och även sjunga lördag & söndag med Sveriges nationalsång ,klumpen i hjärtat/magen gjorde att onsdag & lördag tog jag mig inte ens till speakertornet   ...........


Söndagen ringde Uffe mig att han ville jag skulle komma dit ,visst jag gick ju men endast efter några sekunder var jag tvungen att lämna och ställa mig ifred .


Jag kan lyssna på Gabriellas sång för Nellie har en kompis med underbar röst som gärna sjunger den om jag ber om det .


Jag vet att man får visa sin sorg ,men det är så jobbigt att jag inte vill 









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar