Ska inte bli sentimental ?? Men självklart känner jag sorg när jag inser att en "vän"förlorat sin pappa & annan vän tyvärr sitter o inte vet vilket samtal som kommer att ringas till henne eller vad hon ska göra förutom att hoppas att det trots dålig "sjukbild"kan vända.
Usch vad man mår dåligt av att inte räcka till för sina barn när ens förälder "behöver sitt stöd "eller rädslan att ev inte vara närvarande om det plötsligt händer något.
Har även funderat lite över vad gör vi av den tid som finns tillsammans med både våra nära/kära , eller lägger vi massa onödig tid/energi på totalt oviktiga saker så som att kräva för mycket av oss själva eller andra?? eller vem vill vi vara inför vår omgivning , En medmänniska eller någon som inte behöver någon annan? Eller finns för andra.
Jag vet med all säkerhet att jag finns där för andra så jag nästan glömmer bort mig själv. Utan att låta bitter så det liv jag har förutom min familj eller då folkracen så är det mitt jobb, har ingen prioritet på mig själv inte någon minut i veckan. Men jag trivs alldeles utmärkt med mitt upplägg. Ha ha.
Så med detta inlägg sänder jag mina tankar till behövande "dom vet vilka "
Om mig
- Beatrice
- Härlig person"enl mig själv" Passerat 40(45) ,, MEN ÅLDER ÄR VÄL BARA EN SIFFRA? Är säkert inte lätt att leva med varje dag. Men har ju lyckats att bli gift och 3 underbara barn har vuxit upp hemma & som kvalitetstid träffar jag gärna mitt bonusbarnbarn Försöker så gott det går att finnas till för dom alla Så lediga stunder för mig & Maken finns det ABSOLUT inte så många utav som jag "han"skulle önska.Tycker om livet även ATT det SÄTTER OSS på prov, Mina vardagar fyller jag med att jobba med barn i lågstadiet. Sedan har jag FOLKRACEN denna härliga sport som följt mig sedan 1981 som ligger MIG VÄLDIGT varmt om hjärtat "tack min ÄLSKADE PAPPA för allt du gjort" för mig och många andra
Jag skulle så gärna vilja träffa dig & träffa personen bakom datorn.
SvaraRaderaDina behövande vet nog absolut vilka dom är. Men varför glömmer du dig själv