Jag vet att Lenah vår lärare inte läser mina bloggar men "under sändningen " igår så pratar hon om att ibland känner man inte igen sig själv i känslor och tankar.
Det var en trevlig kväll men mycket att fundera över just vem är jag?? eller hur är jag & även då hur vill jag vara detta påminner lite om när vi var iväg med jobbet , och vi skulle se /lära oss div om oss själva . Ska fortsätta läsa lite i den ena boken just om hur möten kan saboteras på olika sätt & hur man avböjer att konflikt startas, absolut har man rätt att tycka olika men man behöver inte ska inte låta det bli större än nödvändigt.
Sedan fick jag ju "bekräftat " att man absolut är olika i sina roller dvs typ hemma, barnens intresse, jobbet, egna intressen och det får man väl verkligen hoppas att alla är .
Vi fick beröm för vårt arbete som vi gjorde som uppgift förra veckan Lärkontrakt
YES SÅ SKÖNT
Snart dax att titta igenom litteraturen inför nästa delkurs Pedagogiska perspektiv på kunskap och lärande
1 utav böckerna då heter Nycklar till kunskap:om motivation,handling och förståelse i vuxenutbildning.
Jaja nu blir det kaffe & frivillig läsning ska nog börja på boken
Fortfarande Alice | ||
Thrillerspännande, hjärtslitande och sorgligt om Alzheimer Alice Howland, lyckligt gift och med tre vuxna barn, är en mycket välrenommerad Harvardprofessor på höjden av sin karriär när hon märker att hon börjar glömma saker. Först ett ord då hon håller en föreläsning, något som vanliga människor inte ens skulle reflektera över men som är en skrämmande upplevelse för den osedvanligt strukturerade och skärpta Alice. Och så den dag då hon under sin joggingtur i city upptäcker att hon inte vet var hon befinner sig. Hon söker läkare och får diagnosen tidig Alzheimer. Hon är femtio år gammal. Romanen är skriven ur Alices perspektiv, och vi får under två års tid detaljerat följa hennes gradvisa insjuknande, till den dag då hon inte längre vet vem hon är. Fortfarande Alice handlar om en kvinna som rent bokstavligt tappar förståndet. Det är thrillerspännande och hjärtslitande och sorgligt och fruktansvärt skrämmande (inte minst om man vågar snudda vid tanken att man sig själv ovetande kan vara bärare av denna sjukdom) men ändå inte alldeles becksvart. Alice växer också av sjukdomen, får en närhet till sin man och sina barn som hon inte haft särskilt mycket tid eller känslor för tidigare. För Alice är trots allt inte bara "den galna Alzheimerpatienten" - hon är också fortfarande Alice: professor, lärare, maka, mor och till sist även mormor. | ||
// Ha en bra dag , det hoppas jag att få
Beröm för det man gör, är aldrig fel ;)))
SvaraRadera